Adolf Fredrikssons Trävaru AB
"Bygghuset"

Från virkesupplag till byggvaruhus. Det första kontoret utgjordes av en matbod som var utrustad med en vedkamin, stol bord och två telefoner. Belysningen kom från ett före detta stall vid Roslagstull, hyrt av Stockholms stad. Det var så Carl-Adolf Fredriksson startade. Året var 1931 och han var sedan årtionden en känd och erkänd man i trävaruhandelsföreningen eftersom han bl a arbetat som tjänsteman hos Stålhand Trävaru AB ägt av Jordbrukarbanken.
När det företaget skulle avvecklas fick Carl-Adolf inte köpa det och inte fick han överta kundregistret heller. Så han började på egen hand och ifrån ruta ett. Det var svåra tider i Kreugerkraschens spår och det arbetades hårt på att skaffa nya kunder. Mot slutet av 1930-talet började man få lön för mödan. Nya upplag både i Albano-området och på Ynglingagatan. Dessutom investringar i nya maskiner. Decenniets allra sista månader gav ett speciellt uppsvinng. Andra världskriget hade brutit ut och det såldes en otrolig mängd mörkläggningsskivor av masonite, som förstås skulle vara kapade efter köparens beställning.


Nätter tillbringade alla i företaget med att handsåga skiva efter skiva.... 1941 inköptes ett stort område i Spånga. Tyvärr visade marken sig vara vattensjuk och helt olämplig för en brädgård. Men bara två år senare kunde man byta den mot den tomt där företaget 1948 öppnade en brädgård.


När Norrtullspalatset skulle byggas, året var 1954, fick Fredrikssons tillfälligt hyra in sig på annan plats. När bygget 1957 stod klart disponerade företaget en 500 kvadratmeters utställning mot Ynglingagatan samt lager med egen inkörsport. Vid den här tiden sålde man inte bara snickerier från speciella tillverkare utan tillverkade en mängd produkter i det egna snickeriet på Tomtebogatan. Det var ochså nu man började märka en förändring i efterfrågan. Trävaruförsäljningen gick ner och istället ökade efterfrågan på plywood, lamellboard och en mängd andra varor.


När Norrtäljevägen skulle dras fram blev företaget uppsagt från Roslagsgatan. Brädgården flyttades till Albano, såg hyvleri till Spånga, där sedan ett tag ochså snickeriverkstaden funnits. Dessa verksamheten lades emellertid ner efter någon tid. Men de stora omställningarna kom senare 1981, då Bo Fredriksson sedan några år övertagit rörelsen efter pappa Henry, invigdes Bygghuset i Spånga med stora avdelningar för kök, VVS och bad. I mitten av 1980-talet infördes ett modernt butiksdatasystem. Under två år hade man ochså en filial i Köping.


1991 flyttades Spångaanläggningen tre kilometer västerut till Vinsta i Vällingby. Därutöver sker försäljning från den gamla anläggningen i Albano. Inriktningen mot kontantköpare har ytterligare accentuerats. Denna del utgör så gott som hela omsättningen. Trävaruförsäljningen har minskat något men utgör likväl kärnan i verksamheten. Den ökade konkurrensen om "Gör-Det-Själv -kunderna" har lett fram beslut om att installera ett nytt IT-system.